Sagan om Isfolket

Ett forum för dig som gillar Margit Sandemos böcker. Tänk på att bokdiskussioner kan innehålla spoilers! Hemsida: http://isfolket.se . FB-grupp: http://www.facebook.com/groups/281975791920972/ .
Aktuellt datum och tid: 29 mars 2024, 00:44

Alla tidsangivelser är UTC + 1 timme




Ny tråd Svara på tråd  [ 10 inlägg ] 
Författare Meddelande
InläggPostat: 7 juni 2021, 09:20 
Isfolketpoddare
Isfolketpoddare
Användarvisningsbild

Blev medlem: 12 februari 2007, 17:37
Inlägg: 2368
Ort: Göteborg
Här kommer frågetråden inför Johannesnatten, bok 5 i Legenden om Ljusets rike

Vi vill ha dina åsikter på följande frågor:

*Vad tyckte du om boken?
* Vilka är dina favoritögonblick i boken?
* Vilken är din favoritkaraktär?

Inspelningsdatum är ej satt än men denna post uppdateras med datum så snart vi vet!

_________________
"You´re fivehundred years old and you cant use the phone?What are you, an immortal idiot??"

http://setsunaceras.blogspot.se/


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 8 juni 2021, 18:10 
Isfolksfan
Isfolksfan

Blev medlem: 27 mars 2016, 10:14
Inlägg: 16
*Vad tyckte du om boken?
Den här boken gick fort. Med det sagt tycker jag dock inte att den var bra. Eller. Meeeeh. Det hände liksom ingenting. Problemet med Gondagil och grabbarna ute i mörkrets rike löste sig snabbt och allt för smidigt, historian med kvinnorna från nutiden (redan glömt deras namn) känns bara som utfyllnad, Miranda och Gondagil är pinsamt dåliga på kommunikation till en början. Fivrelde borde verkligen lära sig gränser, låt oss bara komma vidare. Typisk mellanbok pga fick inte plats med riktigt allt om Miranda och Gondagil i en bok, så vi drog ut på det i en hel bok till. Tack tack, det är bra nu, dom fick varandra (men var tvungna att gifta sig först för det måste gå riktigt till innan hon fick flytta in? Eeeeh? Plus, återigen, sex måste göra ont första gången och mannen var så snäll så snäll som kunde tämja sina djuriska lustar och göra det lite mindre obehagligt för henne. Tack manliga släktet för er omtanke.

* Vilka är dina favoritögonblick i boken?
Hrm, minns jag ens nått? När de heliga stenarna dödar Kent kanske. Eller när Tjick hittar Gondagil i skogen och polar upp

* Vilken är din favoritkaraktär?
Ram är som alltid bäst och vettig. Resten är meh.

Men pepp inför nästa bok, som jag tror att jag minns och gillade, iallafall om jag minns rätt vem som kommer få det "roliga" uppdraget från Ram....

_________________
När man tänker för mycket kan man ibland skapa problem som inte fanns där från början


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 15 juli 2021, 19:35 
Isfolksfan
Isfolksfan

Blev medlem: 21 november 2020, 10:32
Inlägg: 25
*Vad tyckte du om boken?
Jag gillade den, eftersom den innehöll mycket Mörkret och de svarta bergen (som verkar ha tusen olika namn, lagom förvirrande). Vi fick en massa ny information och jag ser fram emot att få veta mer. Avstånden i Mörkret förvirrar mig dock väldigt mycket - jag tänker mig att varjagernas boningar ligger långt ifrån bergväggen Siska kom igenom, men Tjick verkar ha klarat den distansen i rekordfart. Det kändes även som att de svarta bergen var väldigt långt borta i fjärran först, men sedan tog det inte alls lång tid att ta sig tillbaka därifrån och det var inga som helst problem med gondolen heller. Men jag är i alla fall glad att Gondagil fick komma till Ljusets rike och att han och Miranda fick varandra till slut. Jag reagerar på att Främlingarna bestämmer var folk ska bo och att alla bara finner sig i det. Mycket märkligt, men det verkar ju vara deras stil att detaljstyra folks liv.

Tyckte det var väldigt konstigt att Siska och Theresa togs upp i rådet, bara för att de har fina titlar. Även om det sedan sägs att det inte alls är för titlarnas skull, fast det är det ju? Om det bara rörde sig om deras goda egenskaper kunde väl ärligt talat vem som helst ur Isfolket eller Häxmästarfamiljen ha valts in. Sedan finns även ett samtal mellan Dolg och Fivrelde där han förklarar att Marco är värd ett vackrare hus än vad Dolg har eftersom han är prins. Jag borde vara van vid sånt här, det har funnits där ända sedan slutet av Sagan om Isfolket, men det gör mig så otroligt frustrerad.

Och, för att ranta lite till: varför är det här underbara drömlandet så enormt patriarkalt och gammaldags? Det är bara män som bestämmer, som har unika magiska egenskaper och utför farliga uppdrag. På sidan 198, efter att männen har delat upp sig och tagit ansvar för olika viktiga områden: "Men eftersom det behövdes många för att hålla Feme inne i staden, fick också kvinnor vara med." Ursäkta?! Som om kvinnorna är andra klassens människor som tillåts delta ibland, om det är absolut nödvändigt. Jag längtar verkligen efter att det ska komma in någon mäktig kvinnlig karaktär som kan sätta männen på plats.

* Vilka är dina favoritögonblick i boken?
När Gondagil tar sig till de svarta bergen för att rädda Jori och Tsi-Tsungga. Gulligt att han blir kompis med ekorren Tjick.

* Vilken är din favoritkaraktär?
Gondagil. Sedan tycker jag att Fivrelde är söt också, fast jag hade inte orkat med henne om hon var med hela tiden.


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 21 september 2021, 18:53 
Gråfolk
Gråfolk

Blev medlem: 5 juni 2017, 21:36
Inlägg: 37
Jag tycker boken är bra.
Bästa händelsen är hämtningen av Gondagil och när Dolg förintar Kent.
Kan dom ”vanliga” bara se Isfolkets och Moris andar pga av att Marco gjorde dom tillfälligt seende? Trodde alla kunde se dom hela tiden i Ljusets rike?


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 21 januari 2022, 20:49 
Isfolketguru
Isfolketguru
Användarvisningsbild

Blev medlem: 18 juli 2013, 21:12
Inlägg: 171
Ort: Shamas trädgård
Ännu ett långt svar :whistle:

Vad tyckte du om boken?
Väldigt kluven, det är i grunden ganska spännande men oj så mycket problematiska och undrliga ting man stöter på. Samtidigt älskar jag ljusets rike (pew pew) det är så roligt, bisart och charmigt. Men det är inte serien man borde ge till någon som intro till Margit. Flera av mina favoritkaraktärer är med och får stundtals ta plats. Tillskillad från Isfolket kommer jag ihåg mina funderingar från första omläsningen och kan återge dem ganska bar här.

Gondagil och Tjick är rolig duo men oj vad självgod Gondagil är! "Jag är minsann lika vis som de visaste"

Förstår Jori och Tsi som ska äventyra för att hjälpa sin olyckliga väninna Miranda och ställer till det för sig. Att Tsi "inte blir arg bara ledsen" som redgel är så tragiskt. Sätt honom i terapi så han kan accptera hela sitt jag och inte göra som Jori och svara ""det är ån du är det är fint"-typ. Kul att de är helt ensamma, men kan inte Dolg och Marco åka på romantisk semester och vara okontaktbara? OTP Dorco hahahaha. Nåja de hittar tillbaka själva. Jori får lite djup på bergväggen när han inte är besatt av Margit.

Rasbiologi here we go again, my my can it be resisted? Sorry men blir så trött på Lemurerna är högt stående, främlingarna är den absoluta eliten bla bla. Bara jag som läser Rams "ungdomarna är eliten ... eh just det ni också" som han inser vem han snackar med? Kanske bara önsketänk. Talornin är i mina ögon landets högsta rasbiolog som är utsänd på upprag för att se om alla är tillräckligt hjärntvättade. Är trött på detta nedklankande av människor och prat om rasblandning. Jag säger det i varje bok och kommer fortsätta gnälla så länge det pågår :cry:

Indra är fortfarande bara bäst med sina elaka kommentarer och stora hjärta. "hej levande liket".

Vad är detta för karaktärsmord på Miranda! Var är hennes magi! Var är hennes reformiver! Varför är hennes enda tanke Gondagil, Gondagil Gondagil till den grad att hela hennes reformplaner blivit egala. Det känns inte bra. Modiga, fina Miranda förtjänar att jobba i team med honom istället för att bli reducerad till fangirl som inte vill ta initiativ. Vad är det som händer. Hade mer köpt att hon var blyg än ”ville bli erövrad”. Detta påminner nästan om en av mina släktingars gamla böcker från 80-talet som skrev något i stil med ”en flicka måste lära sig att låta den stackarsmannen tända hennes cigarett och ta av henne kappan. Hon kan inte vara för självständig om hon vill hitta kärleken.” Jasså det ja.

Älskar att Berengaria fuskar med sin ritual. Dels så bygger det upp mysteriet med vem hon kommer få ihop det med, men mest så är det ett talande character moment. Hoppas på henne och Nattöga som det hintats på i tidigare böcker, intressant att se om de skulle våga trotsa stammen och se dem integeras i varandras kulturer och få det funka. Tycker som sagt att "Indianerna ska behålla sin egen särprägel (även mot sin vilja)" är obehagligt.

Flera andra har klagat på DOLGO, hurra! kanske Margit fått kritik av arga fans här haha.

Varför är Paula och Oriana ens med. Berättarrösten är så elak mot Paula. Det är så överdrivet hur arga de blir på att Paula låtsas heta Oriana, det är ju inte hela världen och det borde ju inte vara så att det bara får heta en per namn i riket. Kan lätt se att flera nya barn i riket heter typ "Marco", "Dolg" och de borde döpa sina barn till "Indra". Ivf är det synd att inte Paula får ha en svag magiskt begåvning och grymt ska undanskuffas om oäkta och löjlig

"Men eftersom det behövdes många för att hålla Feme inne i staden, fick också kvinnor vara med." Va. Vad händer här? Ni får skriva ned en anteckning till det där patreonavsnittet! Ska kvinnor bara sitta hemma och oja sig som Theresa verkar göra. Är övertygad att ni kommer ha presnterat en god analys om ämnet. När man tala om kvinnobilden så känns inte slutet av Miranda och Gondagils sexscen så bra heller.

Femeättlingen kunde ha blivit så läskig om gruppen hade misslyckats och han hade agerat mer osynligt i framtiden men att oron växte. Kanske han hade gjort nytta och uppviglat Miranda ”Va vad är en utrensning nu igen” Gard av Isfolket till ny kamplust. Det nya elitgänget som Ram söker ska självklart bli stora revolutionära kämpar i den planerade kuppen mot främlingarna! Jag kan alltid drömma, right?

Dolg trollar mod till Frivelde, sen ska han gnälla över att hon är för påflugen. Stackars lilla älva.

* Vilka är dina favoritögonblick i boken?

Indra retas med Miranda, hela deras systerrelation. Det är också gulligt närMiranda och Gondagil talar i telefon.
Att Dolg får tillbaka sitt namn.

* Vilken är din favoritkaraktär?

Alltid Indra. Hon är ett stort ljus i Ljusets Rike. Önskar att hons ska få mer plats och slutet bådar så väl. Indra är en av mina top 5 bästa isfolkskvinnor.

Berengaria är bra rolig.

Även Siska gillar jag denna omläsning och att hon är en liten prinsessa i stilen. Det är bara roligt och det är kul att de har en kvinna i rådet, som inte är berättarrösten jag menar Theresa. . Hade gissat rätt vem hon drömt om första gången men inte vem Sassa sett.

Gillar även Ram även om han vid närmare betraktelse är ganska kass på sitt jobb för att ungdomsflocken ska kunna skina. Att Ram verkar vilja rekrytera till en elitstyrka är lite underligt, men jag vet inte varför jag gillar honom så mycket. Det verkar jag inte vara ensam om heller. :tkiss:

Men alltså, hur många har folk dödat? Kill count list
Miranda, Dolg, Gondagil har alla dödat 1. (farangilen räknas som Dolg)
Ram har beordrat 2 bekräftade avrättningar (även om Kent smet) och utrensningen
Främlingarna har dödat???? Systemfel, din sökning har fråntagit alla sina internet rättigheter.


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 23 januari 2022, 20:57 
Baronessan på Elistrand
Baronessan på Elistrand

Blev medlem: 4 augusti 2006, 03:14
Inlägg: 21481
Ort: Gråstensholm
Det här är inte en av mina favoriter i serien men tycker boken är helt okej ändå. Gillar att Paula och Oriana dras in, det ger boken ett extra lager och det behövdes verkligen fler nya karaktärer. Det känns så skönt att Miranda och Gondagil får varandra till sist även om det leder till att Mirandas karaktär i princip försvinner.

Mitt favoritögonblick i boken är när Gondagil och Tjick finner varandra. Margit är verkligen duktig att beskriva människors relation till djur!

Min favoritkaraktär i boken är Oriana! Hon är verkligen en så fin och snäll karaktär.

_________________
Kära barn, var så snäll, det får inte ske!

Gå gärna med i Sagan om isfolket-föreningen, vi finns på facebook! https://www.facebook.com/SaganomIsfolket/


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 31 januari 2022, 18:54 
Isfolksfan
Isfolksfan

Blev medlem: 24 november 2021, 09:21
Inlägg: 10
Äntligen är jag ikapp, efter 67 böcker! Har lyssnat på varenda avsnitt fram tills nu och älskat att höra alla era åsikter. Som jag har längtat efter att få vara med och diskutera! :)
Jag läste alla delarna ur trilogin som ung tonåring och älskade både Isfolket och Häxmästaren. Vad jag tyckte om Ljusets Rike minns jag inte lika tydligt, men det kan ha att göra med att jag började bli äldre då och kanske började få andra intressen. Nu, drygt 20 år senare, läser jag om hela trilogin. Jag hade glömt nästan allt, men blev även denna gång helt uppslukad av både Isfolket och Häxmästaren. Jag, en hobbybuddhist som har fått en hel del träning i mindfulness, har i två år helt maniskt och mindless läst Margits böcker medan jag ätit, medan jag druckit kaffe, på tåget... Ja, så fort jag kommit åt helt enkelt. Hittills är jag fascinerad även av LR.

Så till frågorna:
*Vad tyckte du om boken?
Det var inte min favorit hittills. Kändes som en mellanbok utan någon riktigt stark egen story. Mycket var i grunden spännande men sen blev det liksom ingenting av det. Tänker på t ex när Jori och Tsi-Tsungga sitter fast vid Dödens Fjäll i Mörkret. Det är en otäck stämning, men löser sig för lätt när Gondagil och Tjick räddar dagen. Och att Tsi sitter där med dödsångest och plötsligt blir alldeles vansinnigt upphetsad? Vad hände här?
Även delen med Feme är egentligen en bra och skrämmande ide, men känns lite slarvigt och hastigt utförd. Måste citera ur boken:
"Dolg gick och bar på ett par rejäla taperullar. Mori lät sina mystikfyllda häxmästarögon söka över gator och torg, över väggar och fönster. Sol var på alerten, sökte med sadistisk iver efter tecken".
Ehh, ursäkta? Vad är det här för ett gäng? Särskilt Dolg med sina taperullar är riktigt skrämmande... :)
Som så många redan sagt är det svårt att stå ut med rassnacket och kvinnors lägre stående. Hur kan alla utom Miranda bara glömma bort att Tsi finns? Och känns inte Jori och Tsi lite som Dum & Dummare när de flyger ut ur Ljusets Rike?

*Favoritögonblick?
Trots att jag gnällt mycket tycker jag boken bitvis är väldigt vackert och poetiskt skriven. Min favoritscen är när Gondagil och Tjick lär känna varandra och vänskap uppstår. Tycker även om scenen med Miranda och Gondagil i gondolen. Deras svårigheter att kommunicera gör dem så mänskliga. Hur många gånger har man inte själv suttit med någon man på ett eller annat vis håller av, men inte lyckats få fram rätt ord på grund av osäkerhet och pratat om nåt larvigt som vädret eller maten istället?

*Favoritkaraktär?
Tjick! En lojal, kärleksfull och modig karaktär. Jag älskar Tjick!
Även Gondagil tycker jag om här, även om jag tror man hade kunnat få fram bilden av honom som en rättvis och klok karaktär utan att göra alla andra varjager lite korkade.
Oriana lär vi inte känna på djupet, men hon tycks mig sympatisk.

Ser nu väldigt mycket fram emot nästa bok som jag minns var min favorit i hela serien när jag var ung. Och väntar fortfarande på att Hubert Ambrosia skall träda fram som företrädare för alla rymdkatter!


Senast redigerad av Rymdkatten 6 april 2022, 12:05, redigerad totalt 1 gång.

Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 9 mars 2022, 17:35 
av Isfolket
av Isfolket

Blev medlem: 3 september 2018, 14:54
Inlägg: 107
Ort: Uppsala
Johannesnatten. Delar av boken var bra, andra inte. Allt med Paula och Oriana kändes som utfyllnad. Varför plockade Främlingarna med sig dem till Ljusets Rike från första början? Har svårt att tro att någon skulle tro på dem om de berättade att de sett något ”konstigt” på stranden, och Kent tror jag inte såg Främlingarna överhuvudtaget.

Insidan av jorden måste vara otroligt stor, men ibland känns den ändå så liten. Den som ser Jori och Tsi ”rymma” från Ljusets Rike råkar vara Gondagil.

Nja, har inte så mycket att säga om den här boken.

Bästa är nog när de jagar Feme (ryktet) även om det är så otroligt fånigt!

Favoritkaraktär: Miranda.

_________________
Beam me up


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 6 april 2022, 15:59 
Gråfolk
Gråfolk
Användarvisningsbild

Blev medlem: 3 maj 2016, 19:40
Inlägg: 56
Till skillnad från Dan och Anna visste jag på en gång vad Johannesnatten var för något ;) och det gjorde mig pepp på boken. Men just det med Johannesnatten känns typ som den minst sammanhängande biten av en väldigt osammanhängande bok. Inte minst för att det är extremt otydligt när den ens inträffar, i all röra av olika tidsversioner.

Jag misstänker att ni redan har pratat om det i avsnittet, men alltså... Det hade varit bättre om Margit hade varit lite mer vag runt tidsförskjutningen. Den här exakta växelkursen gör att jag hela tiden sitter och försöker räkna på fingrarna, och detaljen med den mekaniska klockan gör bara saken ännu mer märklig. Det får en obehaglig dimension av att allt i Ljusets Rike verkligen bara... Händer långsammare? Betyder det att alla häftiga actionscener i Ljusets Rike i själva verket rör sig som i sirap? Tänk om någon kunde liksom... Komma åt den verkliga tiden, och plötsligt röra sig tolv gånger snabbare än alla andra? Vilken superkraft!

Det med tiden gör också att ljusets rike-folket framstår lite extra psykopatiska, även om det inte direkt är out of character. Men när killarna har försvunnit och antas vara i akut livsfara, säger Ram lugnt att det kommer att ta dem en vecka att ta sig ut. Killarna har alltså kraschat i Mörkret, utan mat eller vatten, men det är chill. Vi kommer och hämtar dem (eller det som är kvar av dem?) om TRE MÅNADER. Och jag vet att Miranda är tokkär, men att hon är mer stressad över att Gondagil ska behöva vänta så länge än av att hennes vänner borde vara KÖRDA visar att hon också blivit påverkad av den märkliga brist på empati som är Ljusets Rikes signum.

Den här bristen på empati skiner verkligen lika starkt som den hela solen genom hela boken. Det finns undantag, såklart. En av mina favoritgrejer är hur Gondagil uppvisar seriens kanske största självinsikt, och håller sig från att kasta sig över Miranda för att han minns hur Haram såg ut och känner att han inte vill vara sån. Men så är han ju också ny till ljusets rike, såklart. Tsi som har bott där längre, till exempel, håller sig bara från våldtäkt för att Miranda är en fin flicka som ska få vara oskuld inför sin förmodade framtida make.

Men det mest skrämmande beviset på kylan hos alla de "goda" kommer när Oriana frågar hur det är med krig här nere. Det förekommer inte, försäkrar Jori, såvida man inte går ut i Mörkret, men det kan man ju låta bli. Men det senare är bara sagt som ett skämt om det vådliga äventyr de just kommit hem från, och innehåller inte en sekund av självinsikt. För det är ju lätt att ha en värld fri från krig om man bara väljer att definiera "världen" som "just här där vi bor" och dessutom slänger ut allt jobbigt till icke-världen där utanför.

Apropå det, när de håller på att planera insatsen för att stoppa Feme, säger Ram att Tsi och Fivrelde inte bör gå in i de missanpassades stad, eftersom där tål man ingen som skiljer sig ut från mängden. Det är en helt fantastiskt hycklande sak att säga av någon som är företrädare för ett samhälle där man överhuvudtaget har valt att ha ett ställe som man kallar de missanpassades stad... Det blir dessutom bisarrt i kontrast till hur berättarrösten/Tsi tidigare i boken funderade över att han aldrig fick ligga, eftersom ingen ville ha grönansiktade barn i släkten.

Rasismen når också fantastiska höjder i den här boken, framförallt runt Tsi. Han är för dålig för att få blanda sig med människorna, men han ska ändå trycka på att hans mamma minsann inte hade silinblod i sina ådror. "Hon var av den rena rasen, och de räknades som något förmer än de andra" står det rakt ut i texten, utan skuggan av en antydan att det skulle vara något problematiskt med det.

Sexismen är också fantastisk. Gondagil förstår sig snabbt på gondolen, eftersom han är man och därför tekniskt lagd. (dagens headcanon, det är i själva verket för att den heter nästan samma sak som han själv, gondolagil... Okej, förlåt). Han är också tokkär i Miranda, men "för första gången hade han funnit en kvinna han ville prata med" är inte riktigt den smickrande beskrivning som berättarrösten tycker att det är. Mirandas hela "han är man, så han måste få ta första steget men jag måste manipulera honom till det" känns också bara... Trött.

De två människorna från världen utifrån var ett kul inslag. När vi plötsligt kom till beskrivningen av Paulas häxkväll märkte jag att jag plötsligt blev hundra gånger mer pepp än innan. Sen var hon lite väl kåt, kanske, men hennes framfart är ändå bland det roligaste i hela boken, eller kanske det enda roliga. Hennes ginseng-alruna och andra genvägar i magin kändes så relaterbara på något sätt. Hoppas hon får ligga snart, hon verkar behöva det. Kanske med Oriana? Hon kan behöva lite entusiasm efter ett liv med Kent (som btw var bästa skurknamnet ever). Hmm, nu ser jag plötsligt en fanfic framför mig...

Favoritperson blir nog en delad förstaplats mellan Oriana, som jag tyckte var fin och gärna vill se mer av, och Gondagil för att han hade ett oväntat rimligt inre liv i den här boken. Favoritscenen var den blandade scenen med häxkonster och självmordsförsök och de två fulla kvinnorna som gav efter för två sorters desperation där vid sjön. Här fick Margit till en rå och skärande mänsklighet som helt saknas inne i Ljusets Rike. Och det är den lilla tråden av deras historia i bakgrunden av allt annat som gjorde boken faktiskt värd att lyssna på.

Åh just ja, en sista sak - tack, Theresa, för att du fick folk att sluta säga Dolgo. Du har helt rätt i att italienarna bara kan leva med det. Som vi har sagt hela tiden. Jag skulle älska att få veta vad sjutton som rörde sig i Margits tankar bakom hela den processen.


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 8 april 2022, 13:31 
Isfolketpoddare
Isfolketpoddare
Användarvisningsbild

Blev medlem: 12 februari 2007, 17:37
Inlägg: 2368
Ort: Göteborg
Poddat och klart!

_________________
"You´re fivehundred years old and you cant use the phone?What are you, an immortal idiot??"

http://setsunaceras.blogspot.se/


Upp
 Profil  
 
Visa inlägg nyare än:  Sortera efter  
Ny tråd Svara på tråd  [ 10 inlägg ] 

Alla tidsangivelser är UTC + 1 timme


Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 4 gäster


Du kan inte skapa nya trådar i denna kategori
Du kan inte svara på trådar i denna kategori
Du kan inte redigera dina inlägg i denna kategori
Du kan inte ta bort dina inlägg i denna kategori

Sök efter:
Hoppa till:  
cron
Powered by phpBB® Forum Software © phpBB Group
Swedish translation by Peetra & phpBB Sweden © 2006-2012