Sagan om Isfolket

Ett forum för dig som gillar Margit Sandemos böcker. Tänk på att bokdiskussioner kan innehålla spoilers! Hemsida: http://isfolket.se . FB-grupp: http://www.facebook.com/groups/281975791920972/ .
Aktuellt datum och tid: 24 maj 2022, 01:10

Alla tidsangivelser är UTC + 1 timme




Ny tråd Svara på tråd  [ 11 inlägg ] 
Författare Meddelande
InläggPostat: 8 maj 2021, 19:50 
Isfolketpoddare
Isfolketpoddare
Användarvisningsbild

Blev medlem: 12 februari 2007, 17:37
Inlägg: 2356
Ort: Göteborg
Här kommer frågetråden inför Dagg och Dimma, bok 4 i Legenden om Ljusets rike

Vi vill ha dina åsikter på följande frågor:

*Vad tyckte du om boken?
* Vilka är dina favoritögonblick i boken?
* Vilken är din favoritkaraktär?

Vi spelar in den 12:e januari 2022 kl 18.30.

_________________
"You´re fivehundred years old and you cant use the phone?What are you, an immortal idiot??"

http://setsunaceras.blogspot.se/


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 7 juni 2021, 08:58 
Isfolksfan
Isfolksfan

Blev medlem: 27 mars 2016, 10:14
Inlägg: 14
*Vad tyckte du om boken?

Usch, frustrationen är stor. Jag vill inte att Miranda går ut. Mest för att det är så fruktansvärt naivt och korkat, men framförallt livsfarligt! Jag bläddrar framåt i boken, hur länge är hon ensam där ute? Ah, där nämns Ram och solväktaren. Bra, då kan jag fortsätta.

Upplever ni också ibland att ni utifrån namnen kan avgöra vem huvudpersonen ska få ihop det med? Att Margit liksom har mer snälla/tuffa/starka namn på kärleksintresset?

Iallafall.

Jätte-hjort-räddningen är fin, inte heller jag hade en tanke på brickorna. Tur förresten att Miranda inte hade det heller, ingenting blir ju en utmaning längre om allt och alla förstår dig.

Det hade varit grymt tråkigt om inte Mirands fått följa med ut andra gången. Att bara hon hittar den enda "säkra" vägen känns lite simpelt. Jag väntar med spänning på ett rejält straff från väktare, främlingar och ljusets rike i stort. Än så länge har ju bara serievåldtäkts-mördare lämnats åt sitt öde, så de har ju inte riktigt blod på sina händer.

* Vilka är dina favoritögonblick i boken?
När Gondagil och Miranda är lite ensamma mot slutet. Det känns inte som en stressad kärlekshistoria, utan nått som faktiskt rimligen kan växa fram

* Vilken är din favoritkaraktär?
Miranda, och jättehjorten. Och Ram. Jag gillar Ram mer och mer.

_________________
När man tänker för mycket kan man ibland skapa problem som inte fanns där från början


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 15 juli 2021, 19:13 
Isfolksfan
Isfolksfan

Blev medlem: 21 november 2020, 10:32
Inlägg: 16
*Vad tyckte du om boken?
Jag gillade den! Älskar att vi får veta mer om Mörkret och folken som bor där, och att de blir lite mer nyanserade. Miranda är trevlig att följa och det är lätt att förstå hennes iver att vilja hjälpa andra. Men det är så himla intressant att inte ens Miranda kan se hur sjukt folket i De missanpassades stad blir behandlade, och att hon inte reagerar på att det förekommit en stor utrensning där. Särskilt som hon med egna ögon har sett vad en utrensning kan innebära (=kastas ut till kannibalerna). Det visar tydligt hur hjärntvättade de är allihop.

Mirandas och Gondagils kärlekshistoria är fin, och de är sympatiska karaktärer bägge två. Att tiden skulle gå extremt mycket snabbare ute i Mörkret jämfört med innanför kupolen köper jag inte över huvud taget men jaja, det ger deras romans lite extra dramatik i alla fall.

* Vilka är dina favoritögonblick i boken?
Scenerna med jättehjortarna. Fint att Miranda, Gondagil och Haram hjälps åt att rädda djuren och bondar kring det.

* Vilken är din favoritkaraktär?
Gondagil. Han är en typisk råbarkad Sandemo-man och jag brukar alltid gilla dem, så även denna gång. Skönt med någon som är en kontrast till alla supervackra och extremt speciella/magiska/odödliga män i Ljusets rike.


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 21 september 2021, 18:51 
Gråfolk
Gråfolk

Blev medlem: 5 juni 2017, 21:36
Inlägg: 37
Jag tycker att det är en bra bok.
Spännande när Miranda rymmer genom muren in i Mörkrets rike.
Favoritperson är Gondagil.
Stör mig även här på att tiden går olika fort i Ljusets rike och mörkrets rike.


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 11 januari 2022, 10:04 
Hörning

Blev medlem: 5 mars 2005, 20:10
Inlägg: 11240
Ort: Svarta Salarna
Vi behöver fler svar så jag bumpar tråden. Vi spelar in i morgon


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 12 januari 2022, 09:53 
Isfolketguru
Isfolketguru
Användarvisningsbild

Blev medlem: 18 juli 2013, 21:12
Inlägg: 161
Ort: Shamas trädgård
Får smygskriva medan jag lyssnar om jag ska hinna, sista minuten läsning är visst stressigt. Får passa på att göra lite reklam för inlägget där vi letar övergivna plottrådar i Ljusets Rike.

*Vad tyckte du om boken?
Kluven. När Miranda ska ut skriker jag dels "nej din idiot" men samtidigt är det riktigt spännande. Stöttar allt spionerande på Creepy-Främlingarna och deras underhuggare så hejaheja. Är de dock inte lite väl godtrogna som ger henne all info? Särskilt Ram borde ha koll på hennes karaktär i någon skum dossier/mapp eller visa lite sunt förnuft. Håller helt med föregående talare om att Miranda borde reagera på hur främlingarna använder andra för att göra sitt smutsiga arbete (utföra dödsstraff) och att det förskönas som "en ny chans" är sååå obehagligt. Väl ute i mörkret har hon inga andar, stenar eller annat elände att rädda henne och hon blir istället räddad frukten av sin egen godhet och egna val (att Gondagil + Haram skjuter odjuret, att hjorten hjälper henne m.m.).

Scenen med Tsi och fåglarna är söt och känns betydligt mindre krystad än rädda kalvplotten från en tidigare bok. De två hade garanterat agerat så, men tycker synd om Tsi som inte kan vara nära någon potentiell sexpartner utan att skrämma bort den av sin passiva, sexuella utstrålning - det låter riktigt jobbigt.

Gondagil och Miranda är jag lite osäker på, ibland har de kemi och ibland ingen alls. Det är nog lite gulligt och känns bra att den inte är "klar" i sluet av boken. De har åtminstonde några gemensamma intressen som rättvisa, bringa sol och natur/hjortar. Sen är det gulligt att han "tror" att pojkflickan Miranda är en gudinna. Jag ÄLSKAR föresten hjortarna att jag har målat en av dem.

Sen kommer hon hem. Jag vill inte ta i den där scenen i Marcos palats med tång ens! Vad är det som händer :boggle: Den stora hemligheten som ingen fick veta är att främlingarna vill "rädda världen" på ett sjukt obehagligt sätt och ingen reagerar på hur läskigt detta är. De ska alltså ge alla MÄNNISKOR (utifrån egen utsago) trolldryck/vaccin som ska göra dem fogliga, jag menar "goda och smarta" dvs totalt utplåna den mänskliga faktorn och ta sin hjärntvätt till en helt ny nivå. Varför presenteras detta som något bra? Varför vill alla hjälpa till? Varför är Ellens konstiga utläggning den enda invändningen. Jag är allt mer övertygad av att främlingarna är onda, men känns som det inte är meningen att det ska vara så? Och varför blir deet ett stormöte och inte ett litet rådslag? hade varit roligare om det varit typ Ram, Marco och Talorinin som pratat med Miranda och kamratflocken sprungit in och stört hobbitstyle. Jori är Pippin. Istället får vi ännu en skolpresentation där vissa ska presentera på scen och andra behöver räcka upp handen för att få ordet.

En extra korrläsning av boken hade behövts, trött på "och då hade de inte räknat med X" och sen en räddning. Kan någon censurera författarrösten?

Sen blir jag lite ledsen att Heinrich och revisorn beskrivs som "blivit bästa vänner" och alltså fortfarande är i garderoben.

* Vilka är dina favoritögonblick i boken?

Rädda hjortar och att Miranda är i fara. Att det finns en plantering för bok nr 6 som jag gillar mycket.

* Vilken är din favoritkaraktär?
Indra som skvallrar om all plotinfo från förra boken. Godtrogna säk-polischefen Ram även om jag vill rädda honom från främllingshjärntvätt. Miranda gillar jag betydligt mer denna omläsning, brukar överlag inte fastna för tomboy-karaktärer (väl den enda som aldrig gillar Arya Stark) men Miranda är riktigt charmig. Har faktiskt en vag fanficidé som börjar med att Miranda grips här av främlingarna och att en i själen uppskakad Ram knackar på Indras dörr... revolution!


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 12 januari 2022, 15:54 
Svartängel
Svartängel
Användarvisningsbild

Blev medlem: 21 januari 2008, 19:20
Inlägg: 1540
Vad tyckte du om boken?

Også en bok som har en litt annen tittel på norsk, nemlig Mannen fra Tåkedalen. Da jeg leste serien på 90-tallet, var dette én av mine topp 2 favoritter (sammen med Móri og Isfolket); nå synes jeg plutselig at den er litt langdryg, selv om den helt klart også er litt spennende.

Lurer på hvorfor Miranda og de andre hele tiden går mot høyre inne Mørkets rike; de må jo ende opp med å gå i en stor sirkel. :ponder2:

Må slutte meg til andres kommentarer om De fremmede og det med ulik tid i Lysets rike og Mørket; jeg liker ikke noen av delene.

Denne boken minner meg for øvrig mye om Ringenes herre- og Hobbiten-filmene. Det er lett å se at Margit har latt seg inspirere av Tolkiens univers.

Må le litt når en mobiltelefon på et tidspunkt blir omtalt som en snakkemaskin (eller noe lignende). Husker Margit omtalte seg selv som en teknisk idiot; likevel turde hun begi seg ut på en serie som denne. Kudos til henne for det. :)

Vilka är dina favoritögonblick i boken?

Når Miranda redder kjempehjorten. Når hun redder de to andre dyrene sammen med Gondagil og Haram. Hele den første tiden hvor de tre blir kjent med hverandre. Handlingen sett fra Gondagils perspektiv. Øyeblikket mellom ham og Miranda etter angrepet på landsbyen (helt mot slutten av kapittel 18). Samtalene mellom Miranda og Tsi.

Vilken är din favoritkaraktär?

Jeg liker Gondagil, en passe råbarket villmarksmann, med intelligens og omtanke som kommer til syne sånn litt etter hvert. Miranda er også sympatisk. Kjempehjortene er flotte.

_________________
Stay gold!
Have a good destiny!


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 12 januari 2022, 18:16 
av Isfolket
av Isfolket

Blev medlem: 3 september 2018, 14:54
Inlägg: 104
Ort: Uppsala
Mäh, Dagg och dimma är Mäh. Men bättre än förra boken. Móri och Isfolket är favoriten hittills. Ljusets Rike måste steppa upp! Den spännande historien finns där, man vill läsa vidare. Men karaktärerna är platta och världen funkar inte.

Kommentarerna innan har tagit upp så mycket med vad som inte åldrats bra och jag håller med.

Men vad tyckte jag verkligen om boken?
Bra foreshadowing med Miranda och Tsi i skogen när Tsi använder språkbrickan att kommunicera med djur. Vilket Miranda använder när hon ”pratar” med hjärtehjortarna.
Men varför måste Margit poängtera att när hon beskriver Tsis uttryck som ett kvittrande; att det var inte ett omanligt kvittrande. Va? Hur kvittrar man manligt eller kvinnligt? Det vill jag Dan och Anna försöker sig på. Kvittra! Kvittra!

Jag var helt med på att Miranda är en pojkflicka. För den delen verkar hon bara var pojkflicka för att hon har kort hår och går i byxor. Så jag blev förvånad när hon tar sig ut i Mörkret i kort kjol!
Sid, 53. Gondagil och Haram ser Miranda.
”För deras ögon var vana vid dunklet och de kunde urskilja detaljer, som den korta kjolen och de lätta, kvinnliga rörelserna.”


Antibiotika? Ok, jag köper att Jaskari utan att ens fråga, eller tar prover, ger Miranda antibiotika, med tanke att boken skrevs när den skrevs. Men nu hoppas jag att de flesta är medvetna om resistenta bakterier.

Bästa i boken var infon om De Svarta Bergen. Något av ett bottennapp var på sid 143 när de sitter i Marcos palats (självklart måste han ha ett palats) och Miranda ser de fagra kvinnorna med egendomliga drag och helsvarta ögon som serverar Marco. Och Miranda tänker: ”Visste han att ta vara på de möjligheter som bjöds honom? Eller var deras förhållande strängt platoniskt – inte herre-tjänare, utan vän till vän.”
Vadå för ”möjligheter”? Och varför finns det ens herre-tjänare i Ljusets Rike.

Talornin. Jag säger bara: Talornin.

Mirandas äventyr ut i Mörkret visar att Margit vill ut i Mörkret. Det hade varit med logiskt om Miranda varit med i förra boken och byggt upp mer karaktär.
De regler Miranda bryter är grova. Till en början verkar det som om det kommer bli reprimand, men så blir Miranda ”deprimerad” för att hon måste ut och rädda killen hon älskar … Och då tycker alla synd om henne.

Miranda, när hon ser en annan kvinna ute i Mörkret. Och hon beskriver:
”Hon var som de flesta kvinnor i byn, blond och kraftigt byggd, utan den intelligens som kännetecknade särskilt Gondagils utseende.”
Ok, jag fattar fortfarande inte hur man kan se om någon är intelligent eller inte!

Och Främlingarna och Marco verkar oberoende av sömn. Tycker inte heller om alla våldtäktsförsök. Fyra böcker in: Siska, Elena och Miranda

Vill ni läsa mer om Ljusets Rike, så läs min fanfic som utespelare sig efter Ljusets Rike. Romantik, spänning, magi … viewtopic.php?f=19&t=8458

_________________
Beam me up


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 12 januari 2022, 18:35 
Gråfolk
Gråfolk
Användarvisningsbild

Blev medlem: 3 maj 2016, 19:40
Inlägg: 55
Det var lite kul med ett äventyr utanför Ljusets Rike, och där Miranda i alla fall för ett tag är tvungen att klara sig utan hären av andar, främlingar, häxmästare och Marco. Och det var riktigt spännande med vad som fanns på berget, jag gillade att det tog ett tag innan vi fick reda på det, och när vi väl fick veta var det ett spännande svar som kan bli ett ännu mer spännande äventyr.

Jag gillade Miranda bättre i tidigare böcker, när hon var den som vågade ifrågasätta Främlingarna. Nu när hon fick mer plats att visa upp sin karaktär, innehöll den lite för mycket av samma nedlåtande som jag ogillar hos Främlingarna. Det känns liksom som att den stora skillnaden mellan dem inte är hur de ser på folken utanför Ljusets Rike - alla verkar se ner på dem rätt ordentligt. Skillnaden är bara att Miranda vill ta hand om dem medan Ljusets Rike mer bara vill vara av med dem (eh ja, och kanske kemiskt hjärntvätta dem). Hennes utläggning till Gondagil om "jo, jag är nog en människa som vill slåss för rättvisa och ta hand om de svaga" är liksom både självförhärligande och nedlåtande mot folk som antagligen INTE direkt ser sig själva som svaga.

Andra märkliga ögonblick:

- När de har rådslag och unga lemurkvinnor kommer in med mat åt dem. "
Citat:
Miranda såg på dessa fagra kvinnor [...] och hennes blick gled till Marco. Visste han att ta vara på de möjligheter som bjöds honom? Eller var deras förhållande strängt platoniskt - inte herre-tjänare utan vän till vän?"

Vad sjutton är det Margit menar här? Att om han såg dem som tjänare skulle han ligga med dem, men nu när han ser dem som vänner så låter han bli? Borde det inte vara helt tvärt om?

- När Miranda och Tsi pratar om de två uppdragen och hur priviligierade de är som är ensamma om att veta om det här - det enda jag kunde tänka när de pratade om hur de inte fått lov att berätta för någon annan var "Jajamän, då är det färre för Främlingarna att döda om de vill hålla hemligheten inne". Jag tror att jag har blivit lite väl skeptisk mot främlingarna.

...eller kanske bara en rimlig mängd skeptisk för de är SÅ OBEHAGLIGA. Deras hela plan med att göra en trolldryck som ska göra alla människor snälla är så djupt creepy att jag inte vet vad jag ska göra. Att någon lite försiktigt tar upp exempel på hjälpinsatser som har gått helt fel är berömvärt, men det känns inte som att varken främlingarna eller berättarrösten drar helt rätt slutsatser av det.

- När de kommer till Gondagils folk för andra gången, och ska prata med de två gamlingarna. Det är en väldigt liten detalj, men jag tycker att det är SÅ SUNKIGT av Marco att säga att han kan bota deras värk... OM de berättar vad de vet. Det hade varit så mycket trevligare om han ba "okej, först och främst så ska jag ta bort er värk, sen kan vi snacka". Han kanske har blivit påverkad av Främlingarna.

- Sättet folk pratar om Shira är så sjukt förminskande och exotifierande. Jag skulle kunna säga mer men jag är redan över deadline så jag hoppas ni hinner se det här alls <3

Ändå ett kul äventyr, jag gillar att nån äntligen hade lite handlingskraft, även om det spårade ur till en mesig "ja snälla Främlignarna, jag ber om ursäkt och ska finna mig i alla era planer för att hjärntvätta folk istället". Hoppas att revolutionen ändå ligger och pyr djupt i folks hjärtan.


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 12 januari 2022, 20:24 
Hörning

Blev medlem: 5 mars 2005, 20:10
Inlägg: 11240
Ort: Svarta Salarna
Poddat och klart


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 16 mars 2022, 19:48 
Hörning

Blev medlem: 5 mars 2005, 20:10
Inlägg: 11240
Ort: Svarta Salarna
Jag lyckades förstöra inspelningen totalt med ett nybörjarfel så idag har vi spelat in hela avsnittet en gång till.


Upp
 Profil  
 
Visa inlägg nyare än:  Sortera efter  
Ny tråd Svara på tråd  [ 11 inlägg ] 

Alla tidsangivelser är UTC + 1 timme


Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 2 gäster


Du kan inte skapa nya trådar i denna kategori
Du kan inte svara på trådar i denna kategori
Du kan inte redigera dina inlägg i denna kategori
Du kan inte ta bort dina inlägg i denna kategori

Sök efter:
Hoppa till:  
cron
Powered by phpBB® Forum Software © phpBB Group
Swedish translation by Peetra & phpBB Sweden © 2006-2012