Sagan om Isfolket

Ett forum för dig som gillar Margit Sandemos böcker. Tänk på att bokdiskussioner kan innehålla spoilers! Hemsida: http://isfolket.se . FB-grupp: http://www.facebook.com/groups/281975791920972/ .
Aktuellt datum och tid: 19 januari 2022, 09:29

Alla tidsangivelser är UTC + 1 timme




Ny tråd Svara på tråd  [ 12 inlägg ] 
Författare Meddelande
InläggPostat: 28 juli 2016, 21:02 
Isfolketpoddare
Isfolketpoddare
Användarvisningsbild

Blev medlem: 12 februari 2007, 17:37
Inlägg: 2354
Ort: Göteborg
Sent uppe med frågetråden men vi hoppas att ni ska ge riktigt många svar om vad ni tycker om boken där Tula gör entre!

Vad tycker du om boken?

Vilket är bokens bästa ögonblick?

Vilken är din favoritkaraktär och varför?


Vi spelar in den 3/ 8 klockan 18 så svara innan dess :tkiss: :tkiss:

_________________
"You´re fivehundred years old and you cant use the phone?What are you, an immortal idiot??"

http://setsunaceras.blogspot.se/


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 30 juli 2016, 20:56 
Übermoderator
Übermoderator
Användarvisningsbild

Blev medlem: 4 september 2005, 11:21
Inlägg: 12581
Vad tycker du om boken?
Nu har jag läst boken flera gånger, så jag vet ju vad som komma skall. Men jag gillar verkligen historien om den mest hemliga drabbade (mer hemlig än Sölve?) som nästan trillar över på den onda sidan. Pedofilstoryn gör mig illamående. Det är verkligen vidrigt att läsa om hur gubben hetsar upp sig när han ser små barn och hur han tafsar på sin lilla dotter :swear:

I början av Isfolkssagan var det mycket historia om Sverige, Norge och Danmark. Det har nästan helt försvunnit i de senare böckerna och det tycker jag är synd. Jag läste alltid det med spänning så jag saknar det faktiskt nu.

Vilket är bokens bästa ögonblick?
Villemo och Dominic gör ett gästspel för att försöka hjälpa Tula. Jag älskar att andarna börjar få mer utrymme i böckerna, det känns precis som att träffa gamla vänner igen. Hela avsnittet där andarna hjälper Tula mot TDO är för övrigt jättespännande. Men lite synd om Heike är det nog ändå. Han hamnar ju på golvet i ett hörn och ligger där helt utslagen medan andarna gör rent hus.

Vilken är din favoritkaraktär och varför?
Tomas ger ett sympatiskt intryck direkt, precis som det antagligen är meningen att han ska göra.

Det slår mig att Eskil är en kopia av Tancred. Förutom att de båda är rödhåriga så har båda en pojkaktig charm och humor som gör att de känns mer som goda vänner är sexsymboler. Deras föräldrar är starka Isfolkskaraktärer, vilket gör att sönerna försvinner lite i skuggan av mor och far.

Mina tankar om boken
När Tula är utklädd till pojke så har hon problem med sängplats varje gång hon ska ta in på ett härbärge. Hon tvingas alltid sova med andra män, men på ett ställe i boken står att hon lärde sig mästra problemen med sängplatser så att hon slapp ligga i karlarnas sovsalar. Hur löste hon det? Det förklaras inte i boken, så vitt jag kan se.

Dagens roligaste kommentar:
Sid 199 skrev:
Han hade en sensuell kropp, med unga, vackra knän och muskler i armarna.

Åh, vilka vackra knän du har. De är så… unga!

Scenen mellan Tula och pastorn är jätterolig! Det är så kul att gubben verkligen tror att han kan stocka henne utan att hon märker något! :rofl:

_________________
Kattstatus - För ett bättre kattliv!


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 1 augusti 2016, 17:04 
Isfolksfan
Isfolksfan
Användarvisningsbild

Blev medlem: 14 juli 2016, 17:20
Inlägg: 11
Ort: Djupt i Jorden
Vad tycker du om boken?
Den är väldigt bra, det hinner hända väldigt mycket i den här boken. Utan att det känns för påskyndat. Man får veta om Tulas barndom och fram till nutid på ett snyggt sätt. Det är fint hur hon skyddar sina nära och kära när hon är liten. Senare, vid våldtäkten tycker jag det är för väl beskrivet, det blir väldigt obehagligt!!

Jag älskar hur Villemo och Dominic visade sig för henne i skogen och hon fattade inte att det var dom. Andarna kommer snyggt in i storyn! Den här boken är viktig i sagan, det händer så mycket, flöjten och allt. Gillar hur Tula förändras av flöjten och hur hon hamnar i Tengel den ondes grepp.. Och när han dyker upp där och dom får fightas lite mot honom!! Spännande spännande.

När Heike får henne i sin fälla, och hon avslöjar sig som drabbad genom att kunna se det grå folket, var lite kul tycker jag.
Sen vet jag inte riktigt vad jag ska säga om Tula och hennes demoner haha! :oops:

Gillar även den del när hon klär ut sig till pojke. Villemo gjorde ju också det. Det blir ofta så spännande romantiskt på något sätt!
Synd bara att hon ska råka ut för så många pervon överallt! Usch!!!

Tur att hon får snälle Tomas, han är bra!

Vilket är bokens bästa ögonblick?
Jag gillar när Tula och Eskil får träffas igen! Han är sådär roligt småelak, och jag gillar stämningen i den scenen!
I den här boken tycker jag faktiskt om Eskil! Han är rolig och tror verkligen på sina egenskaper!

Vilken är din favoritkaraktär och varför?
Hmm.. Borde kanske vara Tula då hon är den hon är! Men jag tror jag spontant måste säga Vinga! Både i denna och i förra boken är hon så härlig med Heike! Man känner verkligen vilken relation dom har. "Ja men det är ju sån du är Heike, försök inte luras nu" typ haha.


Något jag stör mig på lite med boken är hur Tulas föräldrar absolut inte kan prata med henne om ifall det är något fel, något som tynger henne. Det borde inte vara så jäkla svårt!? Vad är deras problem! "Du vet ju hur svårt det är för oss" Eller något liknande säger de till Heike och ber honom göra det i stället. Det stör mig och känns som att det bara är för att hjälpa storyn framåt. För det hade jag inte trott om Gunilla och Erland.

(Jag har mycket mycket blygsamt postat mina skisser i den kreativa delen av forumet!)
Det är också jag som är Annabelle som undrat angående itunes recensioner! Ska försöka lista ut hur jag gör detta. Men tror helt enkelt att krångligheten gör att ni inte fått så många som ni förtjänar! :) Bästa podden!!!

_________________
// En tjej som älskar att nörda allt hon fattar tycke för! <3


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 1 augusti 2016, 22:57 
Svartängel
Svartängel

Blev medlem: 11 december 2008, 14:04
Inlägg: 1765
Vad tycker du om boken?
Det händer väldigt mycket i boken, blir aldrig tradigt och tråkigt. Lite långdraget blir det bara på resan hem, men eftersom det hela tiden händer saker trots att allt går ut på att Tula vill få sig ett skjut så blir det ändå inte långtråkigt.

Favoritkaraktär och varför
Hmmm ... kan inte säga någon speciell på rak arm den här gången faktiskt.

Bästa ögonblick
Kampen om flöjten. Riktigt spännande!! Alla Isfolkets förfädrar är där och Tengel den onde i egen hög ande dyker upp också! Finner det lite osannolikt att Tula inte fattar att det är Isfolkets förfäder hon ser där dock. Detta är första gången kampen konkretiseras och man får en försmak av vad som komma skall.

Övriga reflektioner

Heike granskar Tulas ögon:
Citat:
-Nej sa han till slut. –Du har haft tur där. Ingen kan se något.
-Jag skulle gärna ha haft gula ögon.
Han gick tillbaka till stolen. –Och se ut som jag! Ett helt livs kamp för att bevara självbehärskningen inför människors hat mot de annorlunda? Du vet inte vad du talar om!


Jag förstår vad Heike menar, men jag vill ändå hävda att det krävs lite mer än gula ögon för att Tula ska se ut som Heike.


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 2 augusti 2016, 17:45 
Isfolksfan
Isfolksfan

Blev medlem: 7 september 2015, 17:15
Inlägg: 12
Ort: Gabriellshus
Let´s gooo!!!

Vad tycker du om boken?
När jag lyssnade denna gång på boken så tyckte ja om den mer än förra gången. Jag kan ju inte säga att de är en absolut favorit men den sköt i graderna denna genomlysning.

Vilket är bokens bästa ögonblick?
antingen när kryp olle skulle försöka ta pengen i gödsel bingeln som Tula hade tagit ifrån morfar arv. men att han dör kanske inte är så kul om han inte skulle ha varit typ ond. men de är en ganska kul händelse. men en händelse som är så fin är när Tula kommer tillbaka från Norge och far direkt till Thomas. tycker de är en sån fin relation de har.

Vilken är din favoritkaraktär och varför?
Tula, tycker hon är nästan som Sol, tror ja allså. men jag tycker att Tula är en sån fin person i slutet iallafall, när hon faller i ro hos Thomas. Men jag tycker mer om henne längre fram.
Men Tula är lite för mig en blandning mellan en häxa, en djävul och en Ängel. En Ängel med dolda horn helt enkelt.

Vi hörs!


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 2 augusti 2016, 18:36 
Baronessan på Elistrand
Baronessan på Elistrand

Blev medlem: 4 augusti 2006, 03:14
Inlägg: 21477
Ort: Gråstensholm
Jag gillar boken verkligen, den är i min värld en klassisk Sandemo-bok vilket jag då såklart älskar.Den är spännande och intressant att läsa om även om den har sina mörka sidor (pedofilen i Tulas barndom) men samtidigt erotik (demonerna) och härlig kärlek (Tomas) och så mycket Isfolket-anda. Med denna bok kände jag att lite ljus sken in i sagan igen!

Har också alltid gillat Tula, hon är den isfolket-karaktär jag identifierar mig mest med faktisk,t varför vet jag inte riktigt. Gillar det vis hon beskrivs på, en liten ängel med dolda horn. Självklart är hon även min favoritkaraktär i denna bok.

Hon är en tuff och stark kvinna som inte är rädd att säga ifrån men till skillnad från den andra häxorna i sagan har hon inga problem med att känna rädsla. Till exempel då hon rider från Gråstensholm och tänker på att hon aldrig kommer återvända. - Även om hon faktiskt njöt av demonernas behandling, hehe. En tydlig skillnad från de andra häxorna är att hon faktiskt kan älska, vilket jag gillar. En häxa som kan älska! Och inte minst så beskrivs hon inte som så förbannat vacker som alla andra häxorna i isfolket... Hon är alldaglig, ser ut som en vanlig person och kan vara vem som helst liksom.

Favoritscen i boken är svårt att svara på nu då jag läste boken för så många år sen sist men om jag måste säga något nu skulle jag säga scenen då hon slår en knut på pedofilens käraste ägodel med tanken. Rätt åt den jäveln!


Som vanligt... Jättebra pod Anna och Dan!

Och så vill jag slå ett slag för Sagan om isfolket-föreningen, om det är okej att göra reklam alltså. Gilla oss på facebook, där står det hur man blir medlem.

_________________
Kära barn, var så snäll, det får inte ske!

Gå gärna med i Sagan om isfolket-föreningen, vi finns på facebook! https://www.facebook.com/SaganomIsfolket/


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 2 augusti 2016, 21:31 
Gråfolk
Gråfolk

Blev medlem: 23 februari 2016, 22:53
Inlägg: 42
Vad jag tycker om boken? Den är lite ojämn. Jag har ju svårt för andarnas ingripande i historien och tycker gott att de tog lite väl stort utrymme i kampen med Tengel den onde. Hur lyckas han förresten frammana sin skenbild i Tulas rum? Det blir för övertydligt och fånigt, inte så spännande som jag tror är meningen. Jag tycker det är mer intressant när ondskan är subtil t.ex. det gradvisa övertagandet av Tulas vilja för att hon ska spela rätt melodi på flöjten. Någonstans behöver hon ju inse vilket monster hon har att göra med men det blir bara tramsigt med 14 förfäder i rummet samt blixt och dunder.

Favorithändelser: Jag gillar inledningen och personbeskrivningen av Tula. Hur hon redan som femåring försvarar familjens vänner mot den ondskefulle drängen Kryp-Olle och sedan fortsätter att guldlockig och änglalik leka som vanliga barn. Samt allt det andra hon trollar för att skydda familjen. Jag gillar också hur Heike överlistar henne, både med flöjten och med de grå på Gråstensholm.

Favoritkaraktär: Tula, framförallt som litet barn med dubbel personlighet. Jag tycker om att vi får följa hennes kamp för att bli en balanserad människa. Hon känns mänsklig och spännande på en gång. Kärlekshistorien med Tomas är fin och det blir ett intressant och udda par av de två.


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 3 augusti 2016, 12:29 
Svartängel
Svartängel
Användarvisningsbild

Blev medlem: 21 januari 2008, 19:20
Inlägg: 1540
Vad tycker du om boken?

Denne hører også med blant mine absolutte favoritter, mest på grunn av den vakre kjærlighetshistorien til Tomas og Tula. Forholdet mellom dem er definitivt et av de fineste i hele serien! Jeg liker at vi får følge Tula helt fra den tidligste barndom; det gir ekstra dybde til karakteren. Det trekkes visse paralleller til Sölve, men vi forstår fort at hun ikke er som ham. Hun bryr seg virkelig om andre, både mennesker og dyr, og hun har selvironi og samvittighet. De "onde" handlingene hun utfører er av omtanke for andre, ikke for egen vinning. Det er også spennende at Tengel den onde begynner å våkne til live, og hvordan han tvinger Tula under sin vilje. Heldigvis får hun hjelp til å kjempe imot. Jeg liker at forfedrene blander seg inn i situasjoner som dette. Det jeg derimot ikke er så glad i, er Tulas møte med demonene på Gråstensholm og alt som skjer under hennes lange reise hjem.

Vilket är bokens bästa ögonblick?

Da Tula endelig kommer tilbake til Tomas, og han holder rundt henne, lar henne lette sitt hjerte og trøster henne, og de til slutt betror hverandre sine innerste hemmeligheter og bekjenner sin kjærlighet for hverandre. Jeg nærmest gråter meg gjennom de to siste kapitlene av boken; det er så rørende og fint.

Vilken är din favoritkaraktär och varför?

Tomas!!! Jeg kjenner sånn godhet for den mannen. :tkiss: Han er en fantastisk fin fyr, så medmenneskelig, varm og forståelsesfull, og i tillegg ganske kjekk (engelsk: handsome). Med sitt handikap – og det faktum at han nesten sulter seg til døde av sorg og savn – kunne han lett blitt en litt tragisk figur, men det blir han aldri, for han har så mange sterke sider. Midt i sin sårbarhet viser han en enorm styrke, og hva hadde det vel blitt av Tula uten ham? Jeg liker også Tula, som av personlighet mer enn noen andre minner om Sol; splittet mellom det gode og det onde, nesten fanatisk glad i sine nærmeste og kan ty til drastiske tiltak for å beskytte dem, fandenivoldsk, temperamentsfull og med en god porsjon selvironi og humor.

_________________
Stay gold!
Have a good destiny!


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 4 augusti 2016, 18:30 
Hörning

Blev medlem: 5 mars 2005, 20:10
Inlägg: 11237
Ort: Svarta Salarna
Poddat och klart. Tack


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 26 augusti 2016, 18:51 
Baronessan på Elistrand
Baronessan på Elistrand

Blev medlem: 4 augusti 2006, 03:14
Inlägg: 21477
Ort: Gråstensholm
Jag har upptäckt en miss gällande Arvid Posse, sonen till lagmannen Arvid Posse.

När Tula är ca fem år räddar hon då 13 åriga Arvid Posse (som sen blir stadsminister som Margit skriver på sida 22.

Dock är detta omöjligt: Tula är född år 1800 och alltså var detta ca år 1805 och den unge Arvid Posse föddes år 1820.

Ännu ett fel är att Arvid var son till Fredrik och Lagmannen Arvid var farbror till denna Arvid.


Dock är den äldre Arvid född 1792 och var alltså 13 år 1805 MEN han var aldrig Sveriges stadsminister

En miss av Margit, eller vad säger ni?

_________________
Kära barn, var så snäll, det får inte ske!

Gå gärna med i Sagan om isfolket-föreningen, vi finns på facebook! https://www.facebook.com/SaganomIsfolket/


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 7 december 2021, 06:39 
Nyföding
Nyföding

Blev medlem: 3 oktober 2021, 11:09
Inlägg: 6
Er det ikke litt merkelig at demonene kan beskytte Tula, men at de ikke orker å gripe inn før det blir kritisk på loftet? Tula rekker å bli full av sår…?

Og forfedrenes opptreden i Sverige… dette er jo bare «korkad». Villemo og Dominic som dukker opp i skogen 1 gang for å be Tula om å gå hjem.

Tidsperspektivet er også litt sådär. Det er jul og vinter i Ytterheden, men når Heike og Vinga kommer til Bergunda sokn, er det INGEN hint om hvilken årstid det er. Ei heller når de reiser hjem til Norge. Da høres det ut som at de drar med hest og vogn. Men slede hadde vel vært mer praktisk? Om ikke de er i Småland til våren kommer, da.

Scenene med demonene er så latterlige. Den første blir skildra i detalj. Og han stryker penisen fra side til side før han SIKTER seg inn og støter 1 ENESTE GANG. Nr 2 blir skildra bittelitt, det er reveansikt og spisse tenner, gniing opp og ned, sikting og ett støt. Nr 3 og 4 gidder hun ikke å skildre. Ikke hva de gjør med penisene heller. Jeg tipper at nr 3 kjørte sirkel, clockwise, og nr 4….. tja…tegna åttetall? Samt sikting og støt, såklart. STØT? Æsj.


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 11 januari 2022, 10:05 
Hörning

Blev medlem: 5 mars 2005, 20:10
Inlägg: 11237
Ort: Svarta Salarna
Blodshämnd skrev:
Jag har upptäckt en miss gällande Arvid Posse, sonen till lagmannen Arvid Posse.

När Tula är ca fem år räddar hon då 13 åriga Arvid Posse (som sen blir stadsminister som Margit skriver på sida 22.

Dock är detta omöjligt: Tula är född år 1800 och alltså var detta ca år 1805 och den unge Arvid Posse föddes år 1820.

Ännu ett fel är att Arvid var son till Fredrik och Lagmannen Arvid var farbror till denna Arvid.


Dock är den äldre Arvid född 1792 och var alltså 13 år 1805 MEN han var aldrig Sveriges stadsminister

En miss av Margit, eller vad säger ni?


Tack! Skriv det gärna i Fel och missar-tråden. Den här tråden är ju redan poddad så lite irrelevant tänker jag


Upp
 Profil  
 
Visa inlägg nyare än:  Sortera efter  
Ny tråd Svara på tråd  [ 12 inlägg ] 

Alla tidsangivelser är UTC + 1 timme


Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 1 gäst


Du kan inte skapa nya trådar i denna kategori
Du kan inte svara på trådar i denna kategori
Du kan inte redigera dina inlägg i denna kategori
Du kan inte ta bort dina inlägg i denna kategori

Sök efter:
Hoppa till:  
cron
Powered by phpBB® Forum Software © phpBB Group
Swedish translation by Peetra & phpBB Sweden © 2006-2012