Sagan om Isfolket

Ett forum för dig som gillar Margit Sandemos böcker. Tänk på att bokdiskussioner kan innehålla spoilers! Hemsida: http://isfolket.se . FB-grupp: http://www.facebook.com/groups/281975791920972/ .
Aktuellt datum och tid: 29 mars 2024, 07:53

Alla tidsangivelser är UTC + 1 timme




Ny tråd Svara på tråd  [ 14 inlägg ] 
Författare Meddelande
InläggPostat: 26 februari 2016, 16:52 
Isfolketpoddare
Isfolketpoddare
Användarvisningsbild

Blev medlem: 12 februari 2007, 17:37
Inlägg: 2368
Ort: Göteborg
Den 9/ 3 spelar vi in nästa avsnitt som ska handla om bok 16. Galgdockan!!

I vanlig ordning vill vi gärna ha in mycket svar på vad ni tycker om boken!

Vad tycker du om boken?

Vilket är bokens bästa ögonblick?

Vilken är din favoritkaraktär och varför?

_________________
"You´re fivehundred years old and you cant use the phone?What are you, an immortal idiot??"

http://setsunaceras.blogspot.se/


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 27 februari 2016, 00:32 
Nyföding
Nyföding

Blev medlem: 27 februari 2016, 00:28
Inlägg: 4
(Jag är ny på forumet och jag har hittat hit pga podden. Bästa podden!!! Jag har nu även börjat läsa ikapp böckerna som jag älskade som tonåring. Hittills har jag generellt varit lite besviken över böckerna kanske främst pga 80-talskvinnosyn. Vinden från öster var dock tvärtemot mycket bättre än jag minns den så jag var supertaggad inför denna boken. )

Jag uppskattade boken mer än sist jag läste den. Jag uppskattar alla huvudkaraktärerna långt mer denna gång. Den första delen med resan till isfolkets dal är intressant och spännande. Jag älskar hur två så opålitliga drabbade får röja loss, önskar de fått ännu mer "magisk duelltid". Vistelsen i dalen var oerhört häftig, spännande och så småningom läskigt.

Andra halvan av boken med Ingrids gravidresa fann jag lite märklig. Varför beslöt hon att lämna bort barnet? Hon är ju väl insatt i isfolkets förbannelse som hon vet att man liksom_vill_ha_koll_på. Och hon vet ju att isfolket och inte minst hennes familj lär vara välkomnande. Men ok, jag läste och var underhållen.

Jag känner också sorg att den briljanta och fria Ingrid som inte ville ha barn som kände att hon ville "leva livet" ändå hamnade i kvinnofällan med "mitt barn är nu mitt liv".

Dominique och Villemos död var en gråtfest. Puh!

Bästa ögonblick: i isfolkets dal - när de hittar alrunan och när Ulvhedin ser Tengel den onde. Superläskigt!!!

Bästa karaktär: jag är positivt överraskad över hur mycket jag gillar Ulvhedin. Jag tyckte han var otrevlig sist jag läste men denna gången gillar jag hans otrevlighet - en ond drabbad som omvänts men som inte blivit sådär övermessnäll. Cool karaktär.


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 27 februari 2016, 10:59 
Übermoderator
Übermoderator
Användarvisningsbild

Blev medlem: 4 september 2005, 11:21
Inlägg: 12582
Vad tycker du om boken?
Redan framsidan på boken får mig att reagera, mest för att Ingrid ser ut som Charlotte Perrelli. När jag slår upp boken ser jag att släktträdet fått ett dubbelt uppslag, bara det får ju en gammal släktforskares hjärta att slå några extra slag :hdance2: Boken är jättebra! Spännande med mystiken kring alrunan, underbart att återse Isfolkets dal och kul att se en ny generation växa upp. Kampen mellan Ingrid och Ulvhedin känner jag dock blir lite märklig. I ena sekunden slåss de på liv och död och i nästa så tjuter de av skratt tillsammans. Överhuvudtaget undrar jag varför Ingrid och Ulvhedin blir så förändrade? Särskilt Ulvhedins förvandling känns ologisk, han har ju stått emot så länge och till och med tackat nej till skatten en gång. Är det konkurrensen om skatten han känner från Ingrid som gör honom galen?

Vilket är bokens bästa ögonblick?
Ögonblicket när de hittar alrunan i busken är så spännande! Jag kommer ihåg att jag blev jätterädd första gången jag läste om det. Jag gillar Dans och Ingrids sexscen. Den är erotisk och jag finner det befriande att för en gångs skull läsa om ett isfolkspar som nöjer sig med en natt ihop utan att det leder till äktenskap. Den allra starkaste scenen är ändå när Villemo och Dominic dör. Det är verkligen en av de sorgligaste scenerna i hela serien! Eller egentligen är det ju Dominics död som är sorglig och det är hjärtskärande att läsa om Villemos sorg efteråt. När Villemo dör så får vi genast veta att hon hamnar hos förfäderna, så den biten blir mer som ett varmt återseende.

Vilken är din favoritkaraktär och varför?
Jag tror att jag väljer Dan! Visst är Ingrid och Ulvhedin starkare och mer karismatiska figurer, men jag gillar att en såpass "normal" karaktär kan få ta lite plats.

(Som en parantes blev jag förvånad över hur mycket Jon är med. Jag mindes honom som den mest anonyme i hela serien, men han är ju med en hel del. Han studerar och för sin kunskap vidare till Ingrid och han sitter ofta med i allrummet när släkten träffas.)

Fundering
Legenden om alrunan säger att alrunan växer där den hängde spillt sin säd i dödsögonblicket. Är det så att man verkligen spiller sin säd när man dör? För det låter inte som att det är så värst ovanligt att det växer alrunor på galgbackarna.

_________________
Kattstatus - För ett bättre kattliv!


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 27 februari 2016, 11:01 
Übermoderator
Übermoderator
Användarvisningsbild

Blev medlem: 4 september 2005, 11:21
Inlägg: 12582
Hildemo, välkommen hit!

Vilka intressanta tankar du kommer med, jag har inte tänkt så mycket på "kvinnofällan" tidigare med tanke på tidsperioden boken utspelar sig i. Att Ingrid lämnar sitt barn med tanke på förbannelsen osv är faktiskt väldigt konstigt :ponder2:

_________________
Kattstatus - För ett bättre kattliv!


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 28 februari 2016, 20:55 
Hörning

Blev medlem: 5 mars 2005, 20:10
Inlägg: 11269
Ort: Svarta Salarna
Välkommen hit, Hildemo, och tack för ditt svar!

Jag hade en väldigt liknande reaktion på Vinden från Öster som du hade! Vilken jättebra bok! Stor överraskning trots att jag ändå läst serien så många gånger


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 28 februari 2016, 21:05 
Svartängel
Svartängel

Blev medlem: 11 december 2008, 14:04
Inlägg: 1765
Vad tycker du om boken
Överhuvudtaget är boken jämnbra. Jag sitter inte fjättrad som till de bästa böckerna, men den är väldigt spännande och intressant med starka scener, starka karaktärer och mycket humor.

Favoritkaraktär
Verkligen inte Dan med hans urkassa kvinnosyn ... ;)

Citat:
Han hade ingen lust att tävla med en kvinna i allt för att få bevisa sin överlägsenhet. Begåvad var han nog den gode Dan Lind av Isfolket. Men särskilt vidsynt var han inte. Han hängde kvar i den allmänna uppfattningen att en kvinna inte borde ha något mellan öronen. I varje fall borde hon inte visa det.


Favorit är Ulvhedin. Han nosar upp Ingrid som ett rovdjur och hypnotiserar henne till is för att ta skatten ifrån henne. Han är den överlägset häftigaste av alla Isfolkets karaktärer och jag älskar att läsa om honom!!

Bästa scen
Bubblare är när Ingrid träffar Stine, får höra om änglamakerskan och de går dit gemensamt för att hitta sina barn. Det är en bra, rörande och gripande, spännande scen. Men samtidigt så obehaglig att jag inte kan ta den till mig riktigt.

Segrar gör ändå scenen när Dominic och Villemo dör. Gråtfest!!


Övrigt

De ser spåren av alrunan. Orealistiskt. Något borde ha raderat de tidigaste spåren med tanke på hur lång tid som sägs ha gått. Väder, vind, snö, tö eller något djur borde ha gjort att de små rispande märkena vid gravens början raderats.

Ingrid ska föreställa en ovanligt smart och intelligent tjej. Borde hon inte inse konsekvenserna med att låta adoptera bort ett Isfolksbarn?


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 28 februari 2016, 21:36 
Übermoderator
Übermoderator
Användarvisningsbild

Blev medlem: 4 september 2005, 11:21
Inlägg: 12582
Usch då, Dans kvinnosyn hade jag glömt bort! Jag har inte läst serien sedan jag skrev mina recensioner (10 år sen?) och jag baserar alla mina åsikter på dem. Tydligen dags för en genomläsning snart igen :shock:

_________________
Kattstatus - För ett bättre kattliv!


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 4 mars 2016, 07:33 
Hörning

Blev medlem: 5 mars 2005, 20:10
Inlägg: 11269
Ort: Svarta Salarna
Heike skrev:
Usch då, Dans kvinnosyn hade jag glömt bort! Jag har inte läst serien sedan jag skrev mina recensioner (10 år sen?) och jag baserar alla mina åsikter på dem. Tydligen dags för en genomläsning snart igen :shock:


Jag var tvungen att tänka efter någon sekund innan jag insåg att du inte klagade på min kvinnosyn :) Det är definitivt dags att läsa om böckerna - det är ALLTID dags att läsa om böckerna :)


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 4 mars 2016, 18:01 
Übermoderator
Übermoderator
Användarvisningsbild

Blev medlem: 4 september 2005, 11:21
Inlägg: 12582
Dan skrev:
Jag var tvungen att tänka efter någon sekund innan jag insåg att du inte klagade på min kvinnosyn :)

:rofl2:

_________________
Kattstatus - För ett bättre kattliv!


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 8 mars 2016, 00:23 
Nyföding
Nyföding

Blev medlem: 5 mars 2016, 14:30
Inlägg: 1
Här kommer ännu en nykomling. Jättekul med en podd om isfolket! Jag riktigt jublande när jag av en händelse snubblade över den och forumet. Det är ett nöje att få återuppleva böckerna med er, särskilt då inga av mina vänner läst isfolket, trots en hel del tjat från min sida.

Vad tyckte du om boken?
Nu var det ett tag sen jag läste den senast men jag har alltid gillat denna boken. Här lär vi känna Ingrid som är en av mina favoriter i sagan, mycket pga hennes likhet med Sol tror jag. Jag har visst en svaghet för isfolkets häxor och speciellt när man får läsa om dom som barn. Tycker om relationen mellan Ingrid och Ulvhedin, trots att dom har en tendens att råka i luven på varandra, förståelsen som bara finns mellan två drabbade av isfolket, det är fint och påminner lite om bandet mellan Tengel och Sol. Dan irriterar mig mest om jag ska vara ärlig och hans kvinnosyn retar mig! Det passar liksom inte in, han tillhör isfolket som är kända för att vara öppensinnade och som består av många coola kvinnor med starka personligheter, jag menar Villemo är ju hans farmor för sjutton gubbar.

Bokens bästa ögonblick.
När dom hittar alrunan såklart! Men jag gillar hela vistelsen i dalen, det är alltid speciellt när vi får komma tillbaka dit, ja nästan högtidligt på nåt vis. Sen är det ju väldigt känslosamt när Villemo och Dominic dör. Det känns alltid som "the end of an era" när stora karaktärer går bort. Det är ett väldigt fint ögonblick när Villemo tas emot av andarnas skara, så helt borta är dom ju faktiskt inte :)

Favoritkaraktär.
Jag har svårt att välja mellan Ingrid och Ulvhedin i denna boken. Båda är stentuffa, viljestarka personligheter med en rejäl släng humor. Det får helt enkelt bli delad förstaplats


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 8 mars 2016, 16:35 
Hörning

Blev medlem: 5 mars 2005, 20:10
Inlägg: 11269
Ort: Svarta Salarna
Välkommen, IngridTula. Bra val av namn :)

vi ska ge dig en hälsning i podden också. Extra kul när folk hittar ändå hit från podden.

Jag gillar Dans kvinnosyn - inte för att den är bra utan för att han faktiskt är lite tidsenlig, d.v.s han tänker som män faktiskt tänkte på den tiden. Ibland känns många tankar i isfolket väldigt anakronistiska. MEN hans kvinnosyn var verkligen överallt i boken. Minns inte att det var så väldigt mycket konstiga uttalanden av honom.


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 9 mars 2016, 18:10 
Svartängel
Svartängel
Användarvisningsbild

Blev medlem: 21 januari 2008, 19:20
Inlägg: 1556
Vad tycker du om boken?

Jeg synes dette er én av de beste bøkene i serien. Spesielt godt liker jeg gjensynet med Isfolkets dal. Å bli minnet om personer som har levd der, som Silje og Tengel, Hanna og Grimar, og personer som har besøkt dalen, som Tarjei og Kaleb, er veldig fint. Det er også interessant med forholdet mellom de to rammede, Ingrid og Ulvhedin, som begge hører med blant mine favoritter. De minner litt om Sol og Tengel, uten å bli bleke kopier. De er derimot sterke, fasetterte karakterer som vi blir godt kjent med.

Vilket är bokens bästa ögonblick?

Det er mange fine øyeblikk i denne boken. Skal jeg trekke fram noen få, må det bli: når Ingrid finner pengene og brevet fra Silje ved hjelp av alrunen (som et kort øyeblikk å hoppe tilbake til slutten av 1500-tallet da Silje selv var i live), når Daniel blir reddet fra englemakersken, og selvfølgelig Dominics og Villemos død og det påfølgende møtet med Tengel og Sol.

Vilken är din favoritkaraktär och varför?

Favorittkarakteren her er Ingrid. Hun minner meg faktisk en del om Sol (mye mer enn hva Cecilie og Villemo gjør), men hun er en mer balansert og stort sett snillere utgave, som har betydelig mer selvkontroll. Men det er noe med hvordan hun blir beskrevet utseendemessig (bortsett fra hår- og øyefarge) og den kjærligheten hun har for sine nærmeste (og viljen til å ofre alt for dem) som får meg til å tenke på Sol. Jeg er også glad i Ulvhedin og Alv, og jeg synes Madeleine gjør et godt inntrykk, selv om hun ikke er med så veldig mye.

_________________
Stay gold!
Have a good destiny!


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 9 mars 2016, 20:57 
Gråfolk
Gråfolk

Blev medlem: 23 februari 2016, 22:53
Inlägg: 42
Med risk för att ni redan är igång med inspelningen vill jag ändå skriva lite om Galgdockan.

Detta är nämligen en av mina favoriter i bokserien. Den tar upp så många spännande trådar och återför handlingen till Isfolkets dal.

Favoritavsnitt: Jag gillar alla munhuggningar mellan Ingrid och Ulvhedin men också samförståndet dem emellan. Mest spännande är dock när de kommer till dalen och undersöker den. Framförallt när de hittar alrunan känns det verkligen läskigt och när Ulvhedin möter Tengel den onde. Dans efterforskningar i Tyskland och Österrike är också intressanta.

Favoritkaraktär: Ingrid och till viss del Ulvhedin. De är härligt oberäkneliga och samtidigt också så mångfacetterade att de känns som riktiga människor, inte karikatyrer. Jag gillar alla gånger Ingrid sätter omgivningen på plats t.ex. den självgoda Euphrosyne (vilket namn!). Ingrid visar att en kvinna kan klara sig på egen hand (dock med hjälp av trolldom) och inte nödvändigtvis måste ha en karl till hjälp. Dessutom är hon inte så mordisk som Sol utan har mer humor och medmänsklighet.

Något att ändra på: Jag är måttligt förtjust i förfädernas alltför konkreta uppdykande. (Värre kommer det att bli...) Jag föredrar mer mystiska antydningar än att de ska ha någon egen liten dimension som vi får titta in i ibland. Villemos död är tillräckligt engagerande som den är utan deras uppdykande. Dans kvinnosyn är förmodligen rätt typisk för tiden men den gör honom också väldigt endimensionellt beskriven. Tråkig och självgod.

Ser fram emot att höra podden även om jag förmodligen är lite sent ute med mina synpunkter.


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 10 mars 2016, 05:33 
Hörning

Blev medlem: 5 mars 2005, 20:10
Inlägg: 11269
Ort: Svarta Salarna
Hej, Anna Maria! Vi var klara med inspelningen 30 min innan du skrev ditt inlägg tyvärr :(


Upp
 Profil  
 
Visa inlägg nyare än:  Sortera efter  
Ny tråd Svara på tråd  [ 14 inlägg ] 

Alla tidsangivelser är UTC + 1 timme


Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 14 gäster


Du kan inte skapa nya trådar i denna kategori
Du kan inte svara på trådar i denna kategori
Du kan inte redigera dina inlägg i denna kategori
Du kan inte ta bort dina inlägg i denna kategori

Sök efter:
Hoppa till:  
cron
Powered by phpBB® Forum Software © phpBB Group
Swedish translation by Peetra & phpBB Sweden © 2006-2012