Rexy skrev:
Jo jag gillar hon jag med, men nog att jag stör mig på saker. Som att hon skall spara sina förälder sorgen över en unge fött utanför äkteskap så hon skall ge BORT ett isfolksbarn. Hon om någon måste ju veta hur katastrofalt det är att inte ha koll på eventuella drabbade när hon känner till historien om Ulvhedin och vilken huvudbry han skapade vid att bara dyka upp utan att någon anade nåt om hans eksistens, och inte minst det att hålla koll på de drabbade i familjen så andra kan vara förhoppningsfulla och veta om man har större chans att släppa undan eller inte.
Sen att hon vänder upp och ner på jorden när hon inser vad för människa som fått hand om hennes Daniel älskar jag. Hon menade ju inte barnet något illa, hon villa bara spara föräldrarna sorgen. Åtminstonen är det vad hon intalar sig själv medan jag är övertygat att hon bara inte villa ha nån "unge runt foten".
Detta stör jag mig fruktansvärt på. Att hon är en drabbad med alla upp och ner-svängar är en sak, sånt rår hon inte för. Hon provar göra det goda, hon provar leva efter sin uppfostran, och älskar sin familj glödande som alla de "mer eller mindre goda" drabbade gör. Presis som Sol. Jag stör mig nog mer på Margit som skapar en Sol-kopia jämt, Sol, Cecilie, Ingrid, Villemo osv osv, de är så lika av personligheter men där är Ingrig en stooooor favorit för hon är inte totalekstrem som Villemo är. Hon är "bara" en drabbad.
Det her er vel hva som irriterer meg med Ingrid også. At hun, med den inngående kjennskap hun burde ha til Ulvhedins historie, totalt blåser i alle konsekvenser og bestemmer seg for å gi bort barnet. Uansett årsak (at hun ikke vil gjøre foreldrene vondt, som jo er en ganske fin tanke, eller at hun ikke ønsker seg barn akkurat da) er det utrolig tankeløst å ville gi bort et isfolksbarn.
Jeg elsker også hva hun gjør for å få Daniel tilbake!
Faktisk har jeg aldri syntes at Cecilie eller Villemo ligner så mye på Sol. Vi blir hele tiden fortalt at de gjør det, men jeg ser det ikke helt. Ingrid og Tula, derimot, har ganske mye av Sol i seg, selv om de stort sett er litt mer samvittighetsfulle og litt mindre ville enn henne. Jeg er veldig glad i alle (særlig Cecilie, Ingrid og Tula), bortsett fra Villemo (som jeg riktignok liker
ganske bra etter at hun er blitt voksen og har slått seg til ro).
Ja, det er ganske mange av Margits karakterer som er litt for like hverandre. Særlig blir det tydelig mot slutten av serien når det ikke blir like mye tid og rom for karakterbygging.