Sagan om Isfolket

Ett forum för dig som gillar Margit Sandemos böcker. Tänk på att bokdiskussioner kan innehålla spoilers! Hemsida: http://isfolket.se . FB-grupp: http://www.facebook.com/groups/281975791920972/ .
Aktuellt datum och tid: 18 februari 2020, 13:14

Alla tidsangivelser är UTC + 1 timme




Ny tråd Svara på tråd  [ 3 inlägg ] 
Författare Meddelande
InläggPostat: 23 november 2019, 19:09 
Isfolketguru
Isfolketguru
Användarvisningsbild

Blev medlem: 18 juli 2013, 21:12
Inlägg: 136
Ort: Shamas trädgård
Första delen i en samling a inlägg där jag går igenom bok efter bok i serien och recenserar. Då jag lyssnar på Storytel är inte eventuella citat perfekta, namn kan vara felstavade och sidförteckning saknas. Spoilerfritt! *skip* *skip*

Allmänna tankar: Bokens olika delar skiljer sig verkligen både i innehåll och kvalitet. Den första biten Jungfrublot är extremt spännande och det förstärks av att stackars Siska är helt ensam. Inga jävla andar eller annat patrask som kan hjälpa henne utan hon är helt ensam. Jag älskar det. Flickan är så modig och hennes lidande känns realistiskt. Särskilt när hon fastnar inne i berget är fruktansvärt för min klaustrofobiska hjärna att läsa. Hur besviken hon blir när hon kommer upp ch inser att det finns bara fler och fler bergstoppar som aldrig verkar ta slut. Cliffhangern på slutet är super - man måste ju få veta mer.

Sen kommer vi tillbaka till Häxmästarfamljen och mitt intresse dalar omedelbart. Sen när gillar Taran inte känslan av jord mellan fingrarna? Nämndes det någonsin i häxmästaren? Jag tycker om att vi får följa flera av karaktärernas undran och oro, men vi vet ju att de kommer komma fram med livet i behåll med alla beskyddare. Varelsen de träffar i mörkret är mer konstig än läskig. Har målat en akvarell på Danielle i hennes rosa och gyllene klänning. Länk till bilden här, den är även till salu :whistle: skamlös reklam, endast 320 kr för orginalbilden, slut på skamlös reklam. https://www.instagram.com/p/BzGhVemocfh ... _copy_link

Sen är främlingarna ett par äckliga jävlar som inte berättar för Tiril och co att Dolg och Mori är borta. Fy! Min teori var från första stund att främlingarna är på tok för skumma och inte kan ha rent mjöl i påsen. Så mycket förbud som poppar upp. "Ni får inte ställa frågor om x,y,z." "Det är förbjudet att gå till silverskogen, muren, den norra delen etc." Sen så hjärntvättar de både Villeman och Taran! Fy, fy fy! Att Marietta få chansen att skina lite är kul, heja kvinnliga magiker som sedan Isfolket har blivit mer sällsynta. En av mina favoriter Ram och en av de tristaste settingarna De missanpassades stad introduceras.

Sen kommer vi till den nya generationens två första äventyr. Alla referenser till skola och skollov tar mig ur berättelsen då det känns så alldagligt och icke Sandemoiskt. Medan jag tycker att det är kul med introduktionen av namnlös/Nattöga och en släng av den amerikanska ursprungsbefolkingen känns det fruktansvärt föråldrat att säga "indian". Det känns dock som Margit (särskilt med sin tid i betraktande) försöker vara så respektfull som möjligt. Det är bra. Av karaktärerna känns de flesta ganska ytliga: Jori är sprallig, Nattöga är stoisk, Elena är osäker, Jaskari är stark och Berengaria är ung och bra på att fiska efter komplimanger. Armas är bara ”typ främling”. Tsi Sunga är ettrig och arg. Vilken tur att Madragerna är påpass smarta att de uppfunnit språkbrickorna annars skulle de aldrig kunnat få en Siska. Hur lösnongen bir får vi se i nästa bok.

Och så kommer isfolket som blivit… Ghostbusters. Tycker synd om det stackars paret som råkat köpa sin drömtomt på ett ställe som verkar vara hemsökt dock! Som en person med tro på det övernaturliga lider jag verkligen med dem. Jag gillar att vi får möta Nataniel igen men uppskattar inte att han verkar ha förlorat mycket av sin magi och dessutom påstår att Marco är så mycket bättre bla bla. Att Gabriel har sett till att isfolket ska ha det bra ekonomiskt med den fina Isfolksfonden är ett plus i min bok, men att familjesammanhållningen börjat raka sönder är trist och extremt ickeisfolkigt. Miranda verkar ha något som liknar en personlighet vilket uppskattas och hennes syster nämns bara, men ser fram mot att träffa Indra i nästa bok. Är det en spoiler att jag fullkomligt älskar Indra? :flower2:

Bästa scenen: Siska som kryper genom berget. Den stackars flickan. Så hon lider, så hon kämpar och hon klarar det. När hon senare får komma in i ljuset känns det förtjänat och gav mig en triumferande känsla jag inte upplevt sedan isfolket.

Vad hände här?: En tanke som jag verkligen inte kan släppa är att Främlingarna måste vara onda! Hur kan deras beteende rättfärdigas på annat vis. Hjärntvättar folk och förvrider deras minnen och håller på. Ta deras laserpistoler och häxa ned dem innan det är försent, det är min rekommendation.
På en gulligare not tycker jag att det är sött att Theresa och Erling blir så lyckliga över deras antiåldrande. Fånigast är att Theresa och Fionella måste prata en massa av toalettärenden.

Bästa karaktären: Den karaktär jag gillar mest här är Berengaria då hon hjälper att rädda Siska och gör det på ett smart vis eller kanske Siska själv. Hon är lite snofsig när hon väl sitter i Gondolen, men med hennes bakgrund är det föga förvånande.

Konstigaste scenen: Plothook rädda kalv. Det känns som ett lite väl överdrivet sätt att presentera att de missanpassades stad och dess befolkning är dumma och hjältarna är så snälla.

Önsketänkande inför framtida böcker:Kan alla dumma andar och annat patrask ramla ner i ett hål och aldrig någonsin komma tillbaka? Snälla snälla. :swear:


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 23 november 2019, 22:57 
Isfolksfan
Isfolksfan

Blev medlem: 5 juni 2017, 21:36
Inlägg: 19
Jag gillar inte att tiden går långsammare inne i Ljusets rike än utanför. Varför? När dom ser Siska genom den osynliga väggen borde dom se henne röra sig in extrem hastighet eftersom tiden går snabbare utanför den osynliga väggen. Siska borde se dom innanför väggen röra sig i slowmotion....


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 4 januari 2020, 20:24 
Isfolketguru
Isfolketguru
Användarvisningsbild

Blev medlem: 18 juli 2013, 21:12
Inlägg: 136
Ort: Shamas trädgård
Magnus-Vandraren skrev:
Jag gillar inte att tiden går långsammare inne i Ljusets rike än utanför. Varför? När dom ser Siska genom den osynliga väggen borde dom se henne röra sig in extrem hastighet eftersom tiden går snabbare utanför den osynliga väggen. Siska borde se dom innanför väggen röra sig i slowmotion....


Intressant! Har aldrig tänkt på det men vilket plothole! Sen är det väl för att handlingen i senare böcker ska funka rent tidsmässigt, men håller med om att det är konstigt. Särskilt då alla ändå lever såpass länge i Ljusriket. :ponder2:


Upp
 Profil  
 
Visa inlägg nyare än:  Sortera efter  
Ny tråd Svara på tråd  [ 3 inlägg ] 

Alla tidsangivelser är UTC + 1 timme


Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 1 gäst


Du kan inte skapa nya trådar i denna kategori
Du kan inte svara på trådar i denna kategori
Du kan inte redigera dina inlägg i denna kategori
Du kan inte ta bort dina inlägg i denna kategori

Sök efter:
Hoppa till:  
Powered by phpBB® Forum Software © phpBB Group
Swedish translation by Peetra & phpBB Sweden © 2006-2012