Sagan om Isfolket

I Feber i blodet finns en scen där Villemo och Jöns är ensamma i en stuga. Jöns framställs i boken som en stor luns som inte vill en fluga förnär. Han har ett gott öga till Villemo. Men så fort de blir ensamma börjar han "förföra" henne genom att storgråta och säga att han kommer dö om han inte får utlösning. Onanera vågar han inte eftersom det är en synd. Villemo tycker synd om honom och låter honom känna lite och komma nära, efter att han lovat att inte gå hela vägen. När han väl börjat böka omkring så försöker han tränga in i henne och stönar något om att han måste in och kan inte hejda sig. Villemo säger flera gånger nej och gör klart för honom att han inte får. Det som räddar henne är väl att Jöns är oskuld och kör i fyra sekunder och sen är det över, han hinner helt enkelt inte längre.

Vad tycker ni andra om den här scenen? Jag får faktiskt lite obehagskänslor, för hur gärna jag än vill kan jag inte se det som något annat än ett våldtäktsförsök. Jöns kan vara hur snäll, lufsig och trög som helst men faktum är att Villemo säger nej men han bara fortsätter.

_________________
Kattstatus - För ett bättre kattliv!

Jeg er enig. Først lo jeg bare over stakkars Jöns som trodde han skulle dø, men etter hvert var det slett ikke morsomt. Dessuten: jeg tror faktisk at menn er istand til å styre seg når det gjelder sex! Margit levner dem ikke mye ære i så måte. Jeg tror at om ikke Jöns hadde kommet så fort, så hadde han voldtatt henne. Han hadde nok ikke sett det som en voldtekt, men det ville det vært.

Jag tror också att män kan hejda sig, hur sugna de än är , men Isfolksmännen klarar tydligen inte det. Det räcker med en kyss eller en blick så blir de vilddjur som styrs av sina primitiva lustar.

_________________
Kattstatus - För ett bättre kattliv!

Tja, kan kanske ha en grund i hennes minnen.

Sedan är det så att är man rädd kan man göra många konstiga saker.
Jag har fått för mig att han var lite bakom, vilket inte skulle göra saken bättre. Men jag kan minnas fel (har gjort det många gånger förut).

_________________
Nataniel

Problem, Läs här först: Besvarade frågor.

Det står att Jöns inte på något sätt är lågbegåvad, bara stor, snäll och naiv.

_________________
Kattstatus - För ett bättre kattliv!

Fast kvinnorna i Isfolket är väl nästan likadana? Jag minns det som så att Villemo bara tänker på att det kunde vart Dominic som låg bredvid henne och är på vippen att ge med sig nästan men då är det redan över och då skäms hon jättemycket bara för att hon på nåt plan ville säga ja ett tag...

_________________
- "Men du, hur föds fladdermöss egentligen? Föds de levande eller föds de i ägg?"
- "Inte vet jag... De föds väl på ICA."

Naivitet kan vara ett problem med att någon säger nej tror jag. Men jag vet inte, och jag är mosig i huvudet efter att ha snittat 4h/natt sedan måndag.

_________________
Nataniel

Problem, Läs här först: Besvarade frågor.

Det faktum att Villemo vill ha Dominic men inte kan få honom gör att hon går omkring i ett ständigt kåtrus så när Jöns börjar förföra längtar hennes kropp efter tillfredsställelse vilket gör att hon innerst inne vill ha Jöns (iaf hans kropp). Men oavsett vad Villemo känner innerst inne så kvarstår det faktum att hon inte på något sätt visar honom att hon vill, tvärtom så kniper hon ihop låren och säger nej.

_________________
Kattstatus - För ett bättre kattliv!

Det är jag med på, jag tänkte mer på att de flesta Isfolkstjejer verkar springa runt och va lika överkåta som killarna.

_________________
- "Men du, hur föds fladdermöss egentligen? Föds de levande eller föds de i ägg?"
- "Inte vet jag... De föds väl på ICA."

Min teori (efter att ha läst x antal Harlequin där exakt samma sak händer ideligen) är att det på något sätt finns en bild av (eller är så?? huvaligen) att kvinnor tycker att dylika scener är upphetsande. Att de identifierar sig med kvinnan i boken och gärna vill känna känslan av att vara så attraktiva och lockande att männen helt enkelt inte kan behärska sig. Dvs "med vilken annan kvinna som helst hade han kunnat behärska sig, men inte med mig för jag är FÖR fantastisk".

Äckligt och mansförnedrande tycker jag. Där kan vi snacka om att ge en vrångbild av sex till unga tjejer.

Mena inte. jag blir också ganska besviken på böckerna när det gäller en gemensam sak. Nästan alla kvinnor som blir av med oskulden tycker att det är fruktansvärt smärtsamt och lider sig igenom det. hade inte varit för att jag själv redan blivit av med oskulden skulle jag vara smått livrädd för att bli det efter att ha läst böckerna.

Kanskje det var Margits måte å sørge for at ungjenter ikke la seg med hvem som helst? Lyspunktet i elendigheten var at Cecilie ikke kjente smerte da hun mistet uskylden. Derfor ble jeg ikke så livredd, for jeg håpet at jeg var som henne.

Men akkurat det at man liksom ikke skal klare å si nei har irritert meg fra begynnelsen av. Jeg var 11 da jeg leste serien første gang, og selv da synes jeg det var horribelt å fremstille menn som sex-monstre som ikke var istand til å stoppe.

Jag tyckte att det verkade som om kvinnorna var minst lika "tokiga". Speciellt de som var gulögda. Antar att de gula ögonen gör de lite kattlika..

_________________
Nataniel

Problem, Läs här först: Besvarade frågor.

om man ändå hade såna ögon *drömmer*

_________________
// Maddis

Kärlek är grunden för allt....
__________________________
http://chosenangels.se/

Denne scenen er jo faktisk nærmest en voldtekt og den blir vist på en måte som gjør sånne saker stuerent!

Jeg skjønner ikke hva Margit tenkte.

_________________
For it would seem - her case proved it - that we write, not with the fingers, but with the whole person. The nerve which controls the pen winds itself about every fibre of our being, threads the heart, pierces the liver.
( Virginia Woolf, Orlando)